OM ELDFESTEN
Upptäck traditionerna bakom Chaharshanbe Suri, Nowruz, Haftsin och Sizde Bedar – högtider som i tusentals år har symboliserat vår, gemenskap och hopp.
3000+
ÅR AV TRADITION
CHAHARSHANBE SURI
Eldfesten – en tradition som välkomnar våren
Chaharshanbe Suri, även kallad Eldfesten, är en flera tusen år gammal tradition som firas tisdagskvällen före det persiska nyåret Nowruz. Högtiden markerar övergången från vinter till vår och symboliserar hopp, förnyelse och gemenskap.
Under firandet tänder människor små eldar och hoppar över lågorna för att symboliskt lämna sjukdom, oro och mörker bakom sig och välkomna ett nytt år fyllt av energi, hälsa och glädje.
"Zardi-ye man az to, Sorkhi-ye to az man."
Min blekhet till dig – din värme och styrka till mig.
Eldfesten är idag en av de mest älskade traditionerna inom den persiska kultursfären och firas av miljontals människor världen över. Genom musik, dans, eld och gemenskap förs traditionen vidare från generation till generation och fortsätter att förena människor oavsett ålder eller bakgrund.
VÅREN BÖRJAR HÄR
När vintern lämnar plats för ljuset börjar ett nytt år – Nowruz.
NOWRUZ
Det persiska nyåret och vårens början
Nowruz firas vid vårdagjämningen och markerar början på det nya året i den persiska kalendern. Högtiden har firats i över 3000 år och symboliserar förnyelse, ljus, familj och hopp.
Nowruz firas av människor i många länder och kulturer, bland annat perser, afghaner, kurder, balucher, tadjiker och azerier. Firandet samlar familj och vänner kring traditioner som Haftsin, besök hos släktingar, mat, musik och önskningar om ett gott nytt år.
För många är Nowruz årets viktigaste högtid – en tid att lämna det gamla bakom sig, välkomna våren och börja om med ny energi.
Nowruz betyder “ny dag” och påminner oss om att varje vår bär med sig en ny början.
3000+
ÅR AV TRADITION
HAFTSIN
Nyårsdukens sju symboler
Haftsin är hjärtat i Nowruzfirandet. Bordet dukas inför det persiska nyåret och består av sju symboliska föremål vars namn börjar med bokstaven ”S” på persiska. Varje föremål representerar ett hopp eller en önskan inför det nya året och påminner om livets värden – hälsa, kärlek, tålamod, välstånd och förnyelse.
SABZEH
Förnyelse
Symboliserar nytt liv, växtkraft och hopp inför det nya året.
SIB
Hälsa & Skönhet
SIR
Skydd
SENJED
Kärlek & Visdom
SAMANU
Välstånd
SERKEH
Tålamod
SOMAQ
Soluppgång & Hopp
Symboliserar gryningen och ljusets seger över mörkret.
NATUREN KALLAR
SIZDE BEDAR
Den persiska vårpicknicken
Sizde Bedar firas den trettonde dagen efter Nowruz och markerar slutet på det persiska nyårsfirandet. Enligt traditionen lämnar familjer sina hem och samlas i parker, skogar och vid sjöar för att njuta av naturen tillsammans.
Dagen symboliserar glädje, gemenskap och människans nära relation till naturen. Många tar med sig mat, musik och lekar, medan barn springer fritt och familjer umgås hela dagen i vårsolen.
Innan dagen avslutas kastas Sabzeh – de gröna vetegroddarna från Haftsinbordet – i rinnande vatten. Ritualen symboliserar att man lämnar det gamla bakom sig och önskar naturen fortsatt liv och växtkraft.
Naturen påminner oss om att varje vår innebär en ny början.
Natur
Familj
Gemenskap över generationer
Sabzeh
Återlämnas till naturen
Traditioner som förenar generationer
Sedan 1993 har Eldfesten i Göteborg varit en mötesplats där traditioner förs vidare, nya minnen skapas och människor från olika kulturer möts för att tillsammans välkomna våren.