Your browser does not support the HTML5 canvas tag.

0

DAYS

Your browser does not support the HTML5 canvas tag.

0

HRS

Your browser does not support the HTML5 canvas tag.

0

MINS

Your browser does not support the HTML5 canvas tag.

0

SECS

Eldfesten (Chaharshanbe Sori), Nowrooz, Haftsin och Sizde Bedar

Now Rooz firas vid Vårdagjämningen som infaller mellan den 20-22 mars varje år. Högti- den firas av perser, afghaner, balucher, tadjiker, kurder och azerier och kallas Now Rooz, Nouruz eller Newroz beroende på språk. Firandet börjar när solen gått ner och pågår sedan fram till nyårsafton som i år infaller den söndagsmorgon 20 mars. Det är den vik- tigaste högtiden på hela året och man firar med släkt och vänner.

Firandet inleds med Eldfesten, Chaharshanbe suri, som betyder Den röda onsdagen. I år är det den 15 mars, vilket är den sista tisdagen på det persiska året. Man välkomnar våren och tar avsked av vintern.

Under Eldfesten tänder man små eldar på öppna platser som man sedan dansar kring och hoppar över. Att hoppa över elden är en symbolisk renings- process där flammorna sägs kunna rena kropp och själ från sjukdomar och ondska. Man gör sig av med vinterkylan och får i stället eldens värme och livskraft. Seden att hoppa över eld uppstod troligtvis efter den arabiska invasionen av Iran i mitten av 600-talet. Bakgrunden till Eldfesten är att man ska välkomna de avlidnas själar med värme och renhet, liknande den svenska valborgstraditionen.

Under Now Rooz samlas man kring den traditionella nyårsduken, Haft sin, där man dukar fram sju olika saker som börjar på s. Dessa är senjed (en sorts söta frukter), somâq (en sur krydda), sabzeh (en bricka med groddar av vete, linser eller liknande), sib (ett rött äpple), samanoo (memma som framställs av vetegroddar), sir (vitlök) och serkeh (vinäger). Det bör dessutom finnas bland annat sju olika sorters kakor och nötter, en spegel, handmålade ägg, en skål med en levande guldfisk och den iranska flaggans färger. De specifika före- målen på duken har varierat genom århundradena och har ofta haft en stark lokal prägel. Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar och vänner vid nyåret.

Nyårsfirandet har sina rötter ca 3000 år tillbaka då de första arierna bosatte sig på den iranska högplatån. Inom zoroasterianismen, som var statsreligionen i Perserriket fram till mitten av 600-talet, hade Now Roozfirandet en religiös anknytning eftersom profeten Zarathustra föddes i samband med nyåret. Idag är Now Rooz en icke-religiös högtid som firas av människor ur alla samhällsklasser i den iranska kultursfären, oavsett religiös eller etnisk tillhörighet. I och med införandet av islam som statsreligion på 600-talet förbjöds firandet av Now Rooz då det ansågs stå i konflikt med islam. Under medeltiden började dock iranska furstar frigöra sig och nyårsfirandet blomstrade återigen upp. Sedan dess har den muslimska ledningen i landet accepterat Now Roozfirandet.Men det finns fortfarande restriktioner mot Eldfestsfirandet i dagens Iran.

Enligt traditionen sägs det att det innebär otur att stanna hemma på trettondagen. Då är det sed att bege sig ut i naturen och bland annat kasta vetet från nyårsduken i ett vatten- drag. På så vis påminner man sig om livets kretslopp. Den persiska trettondagstraditionen (Sizde Bedar) härstammar troligtvis från den antika kulten av den iranska fruktbarhetsgudinnan Ardvi Surã Anahita.

KONTAKTA OSS

Om du vill ha en föreställning på eldfesten scen, skriv till oss. vi kommer att kontakta dig så snart som möjligt.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna sida accepterar du vår användning av cookies.