Natten mot sista onsdagen före nouruz (nyårsdagen) firar man eldfesten Chaharshanbe suri (‘röd onsdag’). Det är sed att äta torkade nötter och bär (så kallad âjil-e moshkelgoshâ) och en varm soppa (ash reshte). Man tänder brasor och hoppar över små eldar samtidigt som man sjunger följande ramsa:

Zardi-ye man az to

Sorkhi-ye to az man!

I fri tolkning:

Min gula nyans [det vill säga min blekhet] ger jag till dig!

Din röda rodnad [det vill säga din glöd och värme] får jag tillbaka av dig.

Ramsans mytologiska innebörd är att elden botar sjukdomar. Vördnaden av ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen. Av den anledningen hoppar inte iranska zoroastrier över elden, utan de sjunger och dansar kring den. Den religiösa bakgrunden till eldfesten är man skall välkomna de avlidnas själar med värme och renhet.

Denna högtid är en festival med våren, solen, ljuset och det nya året i fokus som har firats i nästan 4000 år tillsammans av många olika folkslag utan att begränsas av nationsgränser och språkbarriärer.Vi vill ta vara på och lyfta fram denna folkliga tradition genom att fira Eldfesten som aldrig förr med sprakande eldar, ljuvlig musik, enastående artister och fantastiska pyrotekniska shower. Vi vill genom högtiden sprida ljus, värme och kärlek med eldens intensitet . Vårt mål är att denna folkfest skall flyttas ut från förorten till en av innerstans mest prestigefulla platser och där etableras som en återkommande festival i Sverige till för alla oavsett nationalitet, ålder, religion eller etnisk tillhörighet.

Go to top